Jisses, ska jag skratta eller gr&aring:ta? Men nog är det juletid snart..

Tack Johan för denna.

Sen tänkte jag passa p&aring: att slänga in ett tack till kommentaren som Fröken Fräken skrev. Jag blir alltid s&aring: glad över att höra när ngn gillar vad och hur jag skriver. Att dessutom höra att jag är en förebild gör ju att jag funderar p&aring: om jag m&aring:ste köpa större mössor nu eftersom huvudet växer hela tiden.

S&aring: tack.

Å min pl&aring:nbok tackar dig ox&aring:!

@ this moment
väder: Mulet &aring: duggregn.
gör: Funderar p&aring: kvällsmaten som försvann samt att titta p&aring: ANTM. Tvättar dessutom.
är: Rastlös.
ska: Göra ngt att äta tror jag och hämta tvätten.
träning: 5 km powerwalk som avslutades med lätt BRAK. Och NEJ inga armhävningar.. min stackars sönderslagna muskel är ju fortfarande assvullen den klenisen.
look: Gr&aring: byxor och Sossos röda adidashoody + hög fläta.
saknar: en puss.
musik: Avstängd.
tv: Criminal Minds.
bok: “Kvinnor kommer ifr&aring:n Venus och män ifr&aring:n Mars” av John Gray, “Alfa Sierra” av Lars A Karlsson samt ÄNTLIGEN “The Gods of War” av Con Iggulden (nu äntligen p&aring:börjad).
Talbok: “Stenhuggaren” av Camilla Läckberg.

Just for the record, the weather today is wanting to feel that stiletto.

Den där enda g&aring:ngen jag fick positiv feedback s&aring: fick jag det inte direkt till mig.

Nej det var sista veckan. Muckveckan.

Jag sitter med mina närmsta vänner och har en egen avslutningsmiddag p&aring: v&aring:rt favorithak i Skövde. Äter v&aring:r favoritplankstek och har trevligt.

Plötsligt hör jag hur ngn säger ”…Lejonklou” och jag hajar till.

Tittar mig runt och ser en pluton som har middag. Jag känner igen soldaten som pratar om mig. Det var en av mina soldater som jag hade under baskerprovet. En av de i min grupp.

”Lejonklou? Ni vet, hon p&aring: sk&aring:nings kompani!” Säger soldaten och tittar p&aring: sitt befäl som lyser upp och säger: ”Jaha.. den blonda pansarskyttebruden?” ”Ja precis!”

Soldaten fortsätter ivrigt: ”Hon gick som gruppchef för mig under baskerprovet. Utan henne hade jag inte f&aring:tt min basker. Ingen av oss hade f&aring:tt sin basker. Vilken tjej! Inte bara att vi var enda gruppen som kom i m&aring:l intakta utan att ha förlorat en enda soldat, hon gick dessutom med bruten fot hela baskerprovet utan att gnälla en enda g&aring:ng. Hon peppade oss dessutom när vi gick och gnällde!”

Jag kunde inte varit stoltare.

Att en soldat talar s&aring: varmt och snällt om mig.

Vilken kontrast till mina egna djävular.

Jag rodnade säkert och ropade tack till soldaten som d&aring: ins&aring:g att jag satt p&aring: resturangen och hade hört allt.

Tänk om han visste vad det värmde.

De finaste ord ngn sagt om mig under värnplikten.

Tack.

Undrar vad han hade tänkt om han visste att min andra fot troligtvis var bruten den ox&aring:? Fast det visste jag bara själv.

Gwen Stefani – Breakin’ Up

D&aring: var jag tillbaka – Br&aring:t skjutfält.

Min nya fina m/90p är fortfarande s&aring: ny att den är stel och blänker. Baskern är perfekt stukad. Jag kommer ha ögonen p&aring: mig.

Ny tjej. Dessutom ska jag vara ett föredöme för de kvinnliga ungdomarna. Visa männen att det finns bra kvinnor och f&aring: dem positiva till kvinnor i försvaret.

Efter en ngt kaotisk genomg&aring:ng där de flesta inte lyssnade p&aring: chefen – vilket för mig var ovanligt – s&aring: stod jag helt plötsligt där med okända människor runt mig och ett främmande vapen hängandes i en vapenrem runt halsen. Ak4:an var tung och kändes mest som en börda än som ett vapen. Vart var min Carl-Filip? Min Ak5:a kändes annorlunda. Vad hade jag gett mig in p&aring:?

Det är ju &aring:r och dagar sedan som jag truppförde! Ska jag st&aring: framför folk och prata.. the ultimate test.

Ut till Br&aring:t och en ngt förvirrande inledning p&aring: övningen där jag inte direkt förstod ngt. Ut i skogen och skjut lite p&aring: dem.

Åk dit och kontrollera.

Spöregn.

Nog för att det var Bor&aring:s.

Men det var verkligen spöregn.

Jag tyckte synd om dem.. men som sagt. Det finns inga d&aring:liga väder – bara d&aring:liga kläder. (visserligen läcker även försvarets regnställ in efter ett par timmar i hällregn..)

Kan egentligen inte berätta s&aring: mycket mer om eftermiddagen eftersom allt var mycket förvirrande och alla tjötade konstant. + att Goofy lekte konstant med sin batong och skulle förevisa allt. Tillslut efter 10 timmar s&aring: fick jag panik p&aring: honom och bad honom bestämt att lägga undan den. Vilken han gjorde – direkt.

V&aring:r stackars övningsledare hade varit uppe i nästan 30 timmar (jobbar natt) när han tillslut beslöt sig för att sova lite och lämnade över ansvaret till mig av alla människor. Tror alla – inte minst jag – blev lite förv&aring:nade. Jag fick snabbt koll p&aring: vad grupperna sysslade med, vad stridsvärdet var p&aring: grupperna, vart de var och vart de var p&aring:väg. Vad övningsledningen gjorde och vad de hade tänkt att göra och varför de gjorde det.

Inom loppet av fem min var det stenkoll och jag tollererade inget trams. Är jag chef s&aring: förväntar jag mig att folk lyssnar, vilket de gjorde – utan tjafs heller.

Eller som Ehriksson uttryckte det. ”Jag la mig ner och blundade i 30 sek. Och när jag öppnade ögonen hade allt g&aring:tt ifr&aring:n kaos till ordning och reda. Jag fick dessutom en ordentligt raport om vad alla gjorde.”

*stolt och lite ego*

Tror inte ni först&aring:r hur skönt det var att känna att jag kunde ta kommandot. Utan problem. Känna att jag kunde st&aring: där framför folk och känna att jag kunde ngt, att jag var starkt och att det inte var n&aring:gra problem. Jag klev inte in i en roll – detta VAR jag. Jag kände det ifr&aring:n fingerspetsarna och in i hjärtat. Detta är vad jag ska göra. OHS är mitt val, det kommer g&aring: jättebra.

Jag fick aldrig ngn positiv feedback i lumpen – eller jo det fick jag – EN ENDA GÅNG. Därför kändes detta riktigt bra.

Kvällen fortflöt kaotiskt, men kontrollerat kaos. Jag tog beslut och Ehriksson stöttade mig och han tog beslut och jag stöttade honom. Vi beslutade att grupperna skulle f&aring: vila. De blev körda i botten mycket tidigare än vi förutsp&aring:tt, troligtvis pga vädret. Vi kallade tillbaka grupperna och lät dem laga mat, komma inomhus även om det inte var uppvärmt s&aring: var det bättre än hällregn.

M&aring:nga ville hoppa av – veteranerna faktiskt. De andra som var knäckta grät en skvätt – fick komma in i värmestugan och lugna ner sig, se att vi inte är onda och f&aring: lite omtanke och vänlighet och sen när de &aring:terhämtat sig s&aring: gick de ut igen – frivilligt.

De andra fick lättnad i tjänst.

Efter mörkerförevisningen p&aring: kvällen som avslutades med att de fick skjuta lite signalpistol s&aring: steg humöret och de flesta ville inte avsluta utan fick ett spaningsuppdrag med Goofy som chef. Vi andra var B-styrka.

Jag fick ksp:n. JAG. Som aldrig fick skjuta i lumpen – skulle äntligen f&aring: kriga till det ordentligt. Under dagen hade Goofy tagit ut mig och skjutit KSP58 för första g&aring:ngen. Och nu skulle jag f&aring: st&aring: p&aring: 20-bilen med kspn i lavetten och meja som fan. En annan i övningsledningen hade dessutom tagit med mig ut för att jag skulle f&aring: skjuta eldmarkering med p-skott. Och Goofy lät mig dessutom skjuta signalpistol.

Drog nog iväg flera hundra skott med ksp:n. Underbart.

Efter det momentet s&aring: var det sovadags och Ehriksson tog över befälet ordentligt.

Väckning kl 7 och frukost. Ungdomarna fick äta och ta det lite lugnt och sedan var det dags för spaningsuppdrag igen. Goofy som chef och jag som stf chef. Jag v&aring:gade inte ta kommandot. Inte direkt. Jag kunde g&aring: med en g&aring:ng för att se lite mer, komma in i det mer, komma ih&aring:g mer. L&aring:ta minnena flöda tillbaka – se vad jag kommer ih&aring:g ifr&aring:n värnplikten. S&aring: mycket var det, men s&aring: mycket som jag missade när jag var sjuk.

Spaningsuppdraget avslutades med ett eldöverfall (där jag övertände och snubblade) och en tillbakaryckning. Vi skulle plockas upp och ungdomarna skulle f&aring: avsluta övningen med en &aring:ktur i 20-bil i terrängen. Vilket slutade lutandes i för m&aring:nga grader s&aring: t.o.m. jag började svettas. Avsittning och sedan marsch tillbaka till utg&aring:ngsläget. För avslutning – lunch – grillad kyckling och potatissallad samt läsk.

M&aring:ste säga att jag är stolt över att ingen hoppade av. Bra gjort av ungdomarna och bra gjort av oss i ledningen.

Sedan var det dags för v&aring:rd – och jag m&aring:ste säga att ak5:an var MYCKET lättare att v&aring:rda.

Sen lämnade vi in all materiel och &aring:kte hem.

Trött.

Sliten.

Lite öm.

Åkte till Mullsjö ganska fort.

Drog ig&aring:ng ett bad, tog fram en kall öl. Satte p&aring: min talbok. Klädde av mig och s&aring:g mig själv i spegeln.

*chock*

Vad sjutton har jag gjort? Är jag s&aring: klen? Kan jag ha f&aring:tt det av ksp-skjutningen? Terrängkörningen med kolven mot axeln??

Stoppar ner foten i badkaret och inser att jag inte f&aring:tt tillbaka full värme i vattnet än och f&aring:r tömma ut hälften och dra ig&aring:ng full värme för att f&aring: det behagligt.

Ner i vattnet, njuter av värmen som sl&aring:r mot min trötta kropp. Tar en klunk dansk öl och inser plötsligt.

Det var ju när jag snubblade och ramlade jag skadade mig. Jag körde in kolven p&aring: ak4:an i axeln.

Att jag inte känt ngt tidigare?

Men är det krig s&aring: är det.

Fk Lejonklou, klart slut.

@ this moment
väder: Klart?
gör: M&aring:r konstigt.. funderat p&aring: att koppla av med ett bad.
är: Lätt illam&aring:ende..?
ska: Bada och lyssna p&aring: talbok?
träning: 5 km jogging – försöker öka mitt steadystate!
look: Gr&aring: byxor och vitt linne, bl&aring:märken och h&aring:ret i en hästsvans.
saknar: Närhet.
musik: Kaiser Chiefs – Everyday I Love You Less And Less.
tv: Avstängd.
bok: “Kvinnor kommer ifr&aring:n Venus och män ifr&aring:n Mars” av John Gray, “Alfa Sierra” av Lars A Karlsson samt ÄNTLIGEN “The Gods of War” av Con Iggulden (nu äntligen p&aring:börjad).
Talbok: “Stenhuggaren” av Camilla Läckberg.

Uppdaterat: Fotodagbok (26:e och 27:e)

Just for the record, the weather today is afraid that the ground will disappear.

När jag kom hem ifr&aring:n jobbet i fredags s&aring: hade jag f&aring:tt sms ifr&aring:n 3. Min mobil fanns att hämta p&aring: A6. S&aring: jag &aring:kte till mamma, hämtade tröjor hon skulle byta samt smycken som skulle till en butik nere i centrum och &aring:kte in till Jkpg.

Åkte runt och alla ärenden förflöt utan problem, smidigt nästan. Jag hittade t.o.m. en plugg till där bensinlocket borde sitta. Billigt dessutom. Sista stoppet var A6, 3-butiken.

Jag kommer in och ger henne mina papper och hon g&aring:r iväg för att hämta telefonen. Det tar tid och hon kommer tillbaka och ser besvärad ut.

”De har tyvärr inte lagat din telefon”

*tyst*

”Nehe?” *ser ut som ett stort fr&aring:getecken*

”Den var fuktskadad och det ing&aring:r inte i v&aring:r försäkring utan du f&aring:r betala de reparationerna själv.”

*chock*

Min telefon funkar ju fan inte alls. Vad ska jag göra nu? Den var ju död, den övre knappsatsen funkade ju inte. Vad fan ska jag göra nu? Sätta ig&aring:ng min gamla telefon? Fan vad jobbigt, d&aring: m&aring:ste jag &aring:ka hem innan jag &aring:ker till Bor&aring:s..

GAAAAAH!!!!

”Du har tre alternativ som du kan göra nu. Det första är att du ringer till försäkringsbolag och kollar vad de säger och hur de ställer sig till att betala telefonen och vad du har för självrisk i s&aring: fall. Det andra alternativet är dyrt – men det är att du köper en ny telefon. Det sista alternativet är att du helt enkelt tecknar det billigaste abonemanget vi har och sen en ny telefon, d&aring: f&aring:r du betala dubbla m&aring:nadsavgifter.”

*chock* Jag har ju inte r&aring:d att kasta ut en massa pengar…

”Okej….? D&aring: f&aring:r jag väl ringa mitt försäkringsbolag och sen &aring:terkomma.”

Arg, sur, chockad och uppgiven gick jag tillbaka till min bil och satte mig tyst. Bilarna började hopas bakom mig. Gamar som vill &aring:t min parkeringsplats precis utanför utg&aring:ngen.

Jag orkar inte bry mig om dem.

Aja, jag m&aring:ste ju ha SIM-kortet ngn stanns. S&aring: jag stoppar i det i telefonen. Kan inte l&aring:ta bli. Jag startar upp den, trycker in pinkoden och trycker suckandes och utan förväntan p&aring: OK. Och till min förv&aring:ning s&aring: byter displayen bild. Den är inte l&aring:st? PINKODEN GODKÄND! Telefonen funkar juh! Knappsatsen fungerar juh! Jag ringer försiktigt till Sosso och ser att tidigare nummer ligger kvar i telefonen. När jag lagt p&aring: luren s&aring: öppnar jag bävandes meddelanden. Inkorgen 23 meddelanden. Sparade meddelanden 52 st. DE FINNS KVAR!

Ditt sms finns kvar.

Jag är s&aring: glad.

Vinden har kanske vänt? Ngt gick inte emot mig.

Tur att jag inte gjorde en grimas.

Vecka 48: Djur

Har du n&aring:gra husdjur?
Jag har tre katter: Kattis (14 &aring:r) och Vocco samt Lady (aka Mojsan) som är 7 &aring:r till v&aring:ren.

Vad har du haft för husdjur?
Ett gäng kaniner samt en undulat. Ja och sen m&aring:nga katter. *funderar* Räknas mitt ex?

Vad hette ditt första husdjur?
Mitt första alldeles egna husdjur var min undulat – Pia.

Vad har du alltid velat ha för djur?
Skulle vara coolt med ett lejon eller en björn.

Om du fick vara ett djur i ditt nästa liv, vad skulle du d&aring: vara?
En puma eller ngt s&aring:nt. Kattdjur iaf.

@ this moment
väder: Mulet, regn i luften men plusgrader.
gör: funderar p&aring: mat.
är: Hungrig, trött och mörbultad.
ska: Rensa en grillad kyckling och göra kyckling/pastasallad. Titta p&aring: DH och sen ta ett bad och lyssna p&aring: min talbok.
träning: 1h powerwalk (inkl en jävla massa trappor).
look: Gr&aring: byxor och vitt linne, bl&aring:märken och h&aring:ret i en rufsig knut. Är nog ganska blek och trött dessutom.
saknar: Godis.
musik: Avstängd.
tv: Avstängd.
bok: “Kvinnor kommer ifr&aring:n Venus och män ifr&aring:n Mars” av John Gray, “Alfa Sierra” av Lars A Karlsson samt ÄNTLIGEN “The Gods of War” av Con Iggulden (nu äntligen p&aring:börjad).
Talbok: “Stenhuggaren” av Camilla Läckberg.

Just for the record, the weather today is red and blue going on black and feeling the mountain.

S&aring: har jag levt p&aring: 1800-talet sedan förra fredagen. Jag har nog bara glömt bort att berätta det. Kanske för att det inte fanns bloggar p&aring: den tiden, det fanns nog inte ens internet nu när jag tänker efter. Usch, vilken hemsk värld. Folk var typ, tvugna att prata med varandra.

”Älskling? Jag tar hästen ner till grannen och kollar läget?!”

Nej, skulle inte tro s&aring:.

”Älskling, kan du koka 100 l varmvatten s&aring: att jag kan ta ett bad?”
”Visst kära du, det är klart om 8 timmar.”

Och det är det som har varit mitt problem.

Förra fredagen s&aring: pajade pannan i mitt omr&aring:de. Varmvattnet försvann. ISKALLT! SOm tur var s&aring: kom det tillbaka p&aring: eftermiddagen. Men d&aring: hade jag redan &aring:kt till Vilmer och tagit en varmdusch hos honom.

Men när jag var hemma igen, s&aring: försvann det. Sedan dess har jag knappt haft ens fisljummet vatten hemma. Jag har f&aring:tt koka vatten när jag ska diska och vattnet har varit s&aring: kallt att jag inte har kunnat duscha för att tvätta h&aring:ret. Det gjorde jag sist i m&aring:ndags. När Kapten kom. Sedan dess har jag f&aring:tt ta tv&aring:-minuters-duschar efter jobbet och efter träningen. Ni kan tänka er själva hur fräsch jag har känt mig.

Å hur fräscha var de d&aring: p&aring: 1800-talet när de bara badade till jul och p&aring:sk och kanske sin egen födelsedag. Men &aring: andra sidan gick alla runt och luktade illa d&aring: – ja iaf alla som inte var rika.

Nu är det bara jag som g&aring:tt runt och luktat.

S&aring: det var skönt med en varmdusch idag.

Tack Bor&aring:s.

S&aring: var det dags igen.

Sitter hemma hos Goofy, numera känd som Agent 1965, och fryser. Men fan vad skönt det var med en varmdusch!

P&aring: mig har jag försvarets gröna, heta, otroligt sexiga, figurframhävande underställ. Dvs gröna l&aring:ngkalsonger samt 90-skjorta. Men jag bryter av med mina svarta IOR-strumpor. *hihi*

Vi ska snart iväg p&aring: en övning för hemvärnets ungdom här i Bor&aring:s. För vissa blir det en fältvanehelg, för andra blir det ledning av dem. Utföra uppgifter och f&aring: belöning samt.. ja.. inte belöning..

Ska bli en intressant helg. Jag har inte koll än p&aring: vad jag ska bidra med, men det kommer nog efterhand. Ska bli skönt att f&aring: p&aring: mig min fina nya m/90-p som jag har V att tacka för.

@ this moment
väder: Kolsvart, resten är oklart. De hotar med regn – men det är ju Bor&aring:s.
gör: Lyssnar p&aring: Agent 1965 när han duschar.
är: Hungrig.
ska: Äta mat, dra p&aring: mig uniform och sätta upp h&aring:ret i min strikta militär-frisyr.
träning: 1h 40min powerwalk ig&aring:r, idag blir det ingen träning.
look: Försvarets underställ och h&aring:ret invirat i en turban med försvarets fina lilla handduk.
saknar: Maximilian.
musik: Agent 1965 när han brände sig i duschen.
tv: Avstängd.
bok: “Kvinnor kommer ifr&aring:n Venus och män ifr&aring:n Mars” av John Gray, “Alfa Sierra” av Lars A Karlsson samt ÄNTLIGEN “The Gods of War” av Con Iggulden (nu äntligen p&aring:börjad).
Talbok: ”Stenhuggaren” av Camilla Läckberg.

Just for the record, the weather today it thinking about the change. Will it turn?

och VEM blir besökare 26 000??

(den st&aring:r p&aring: 25 999 besökare nu…)

*spännande*